När medarbetarna kommer till Expressen möts de av den mest sålda förstasidan någonsin – KYSSEN! från 1976 då tidningen gick ut i 957 000 exemplar – innan de inne på redaktionen kan följa den digitala utvecklingen på 200 skärmar och analystavlor som mäter tittningen på Expressen och läsningen av våra sajter och appar upp till fyra-fem miljoner användare veckan i mobilen.
Däremellan finns minnesväggen för Arne Lemberg, vår reporter som dog på jakt efter sanningen om Idi Amins skräckvälde i Uganda 1979.
I går blev en folkrättsbrottsling dömd till åtta års fängelse efter att vår korrespondent i Istanbul, Terese Cristiansson, gjort vad rättsväsendet inte klarat av: hittat offret. Ikväll medverkar Magda Gad i SVT:s ”Sommarkväll” och berättar om kriget mot IS som hon bevakat i Irak de senaste månaderna tillsammans med vår ”Årets bild”-vinnande fotograf Christoffer Hjalmarsson.
Utrikesjournalistiken var och är en avgörande del av Expressen. Vårt första nummer 16 november 1944 pryddes av det tyska slagskeppet ”Tirpitz”. Nu är världen i söndring igen, men konfliktlinjerna annorlunda skurna.
Magda Gad är i riskzonerna för att skapa sig en egen bild och genom människorna på plats berätta så att hon fångar uppmärksamheten hos er läsare och tittare.
– Kan man inte ta in vad som händer i krig och katastrofer kan man inte heller göra något åt det, säger hon.
När Gad tidigare i somras befann sig på hemlig plats i Irak, av säkerhetsskäl avslöjar vi ej ortsangivelser i detalj, skrev vår Pariskorrespondent Magnus Falkehed en krönika om Bastiljdagen som skulle firas samma dag: ”Terrorhotet mot den här typen av folksamlingar större än någonsin i Frankrike”, konstaterade Falkehed. Samma kväll utfördes lastbilsdådet i Nice
Från Paris varnar Magnus Falkehed för vedergällningar i regi högerextrema och ett inbördeskrig. Från Irak kan ni fortsatt följa Magda Gads rapportering av hur det kan bli ännu värre om IS faller.
På tisdag är vår Rysslandskorrespondent Carl Fridh Kleberg live i Expressen TV från St Petersburg dit Recep Tayyip Erdogan kommer för ett toppmöte med Vladimir Putin. I fem kapitel har Kleberg försökt hjälpa er med svaret på frågan vart Turkiets härska ledare sitt land.
Med Putin riktas ögonen också mot USA-valet där Expressens Anne-Sofie Näslund själv mött och ställt frågor till Clinton och Trump och rapporterar nu om två impopulära kandidater, ett delat land och väljarna mittemellan som avgör.
Vi kommer fortsätta vara på plats för att ta reda på så mycket som möjligt. Att orka lyssna är viktigare än någonsin.

Inlägget Hon är på plats för att lyssna till det många inte orkar ta in dök först upp på NYHETSBLOGGEN.

I torsdags begravdes Thorbjörn Fälldin. När Centerns partiledare vann valet 1976 skickade han säkerligen en tacksamhetens tanke till Astrid Lindgren, som på Expressens kultursida skrev Pomperipossasagan om hur hon tvingades betala 102 procent av sina inkomster i skatt – och därmed utlöste den våg som svepte bort Socialdemokraterna från makten efter 44 år.
I en framtid med färre tidningar är det inte bara nyhetsförsörjningen som kommer att bli lidande utan även åsiktsbildningen.
När SD:s riksdagsledamot Kent Ekeroth 3 augusti på Facebook hävdade att asylsökande inte skulle få hålla demonstrationer eller ens få röra sig fritt, orsakade det ingen som helst debatt bland landets folkvalda ens när inlägget uppmärksammades av Inte rasist men…-sajten tre dagar senare. Det dröjde till att Expressens Alex Schulman 7 augusti skrev: ”Varför säger ingen ifrån? Hur kan det ha gått så här långt?” i en kolumn där han liknade Ekeroths syn på asylsökande med den som nazisterna hade på judar innan justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) agerade i ett uttalande till Tidningarnas Telegrambyrå: ”SD:s förslag är extremt och antidemokratiskt. Rätten att demonstrera och uttrycka sin åsikt är djupt rotad i vårt land och befäst i den svenska grundlagen”.
Debatten har fortsatt med SD som stöttat Ekeroth och protester mot att en medlem i justitieutskottet ”angriper människor som flytt från krig och vill sätta dem i transitläger”, som Liberalernas rättspolitiske talesperson Roger Haddad uttryckte det till SVT.
Statsvetare har spekulerat i om skärpningen av flyktingpolitiken fått SD att positionera sig ännu längre bort för att vinna opinionsframgångar.
Men SVT nämnde ingenting i sin nyhetsrapportering om att samtliga stora nyhetsmedier låtit Ekeroths anmärkningsvärda uttalanden passera obemärkta i flera dagar. En viktig del i diskussionen om normaliseringen, och just det som fick Alex Schulman att skriva krönikan.
Public service är fullt av debatter som startats i tidningar och på sajter. Just nu har SVT på sin sajt en omröstning om Norrland ska kräva självständighet (89 procent säger ”ja” i den föga vetenskapliga mätningen), men inte heller här nämner Public service-bolaget Lotta Gröning-krönikan om Jokkmokk-upproret i Expressen som startade hela diskussionen om att norrlänningarna skulle göra som skottarna och bland annat fått Pajalas kommunalråd Harry Rantakyrö, S, att kräva fokomröstning.
– Norrbottningarna har fått nog av decennier av exploatering och av ständiga vädjanden om rättvisa! Pajala och Jokkmokk är typiska exempel på hur centralmakten utnyttjar små fattiga kommuners rikedomar och lämnar dem i fattigdom, säger Lotta Gröning.
– Jag vill skriva krönikor som berör människors vardag och som lyfter fram de som har svårt att göra sin röst hörd. De som knyter näven i fickan och är förbannade, maktlösa och inte når fram till beslutande politiker.
Utan den fria kommersiella pressens starka röster skulle det demokratiska samtalet få blodbrist.
Efter Pomperipossasagan följde en rad debatt- och opinionsartiklar signerade Astrid Lindgren i Expressen. Många om miljö och djur; efter en lång kampanj fick hon 1987 en ny djurskyddslag i ”födelsedagspresent” på sin 80-årsdag av dåvarande statsministern Ingvar Carlsson (S).

Inlägget Röster som Astrids har räddat det demokratiska samtalet dök först upp på NYHETSBLOGGEN.

Petronella Ekroth (till höger) i Expressen TV med Therese Strömberg (i mitten). Under OS har också bland andra Hanna Westrin varit återkommande expert (simning).

När Stina Blackstenius fick chansen tog hon den direkt i natt. Hennes genombrott (så sent som fjol vann hon F19-EM åt Sverige) är ett av många glädjeämnen för vårt mest populära landslag.
Redan semifinalen mot Brasilien var TV3:s mest sedda OS-sändning med 1,2 miljoner tittare. Siffrorna från i natt är inte klara, men VM-finalen 2003 mellan Sverige och Tyskland sågs av 3,8 miljoner tittare (TV4:s mest sedda program någonsin).

Viasat har gjort många proffsiga sändningar, men den enda kvinna som fick kommentera fotbollsfinalen var ex-golfproffset Annika Sörenstam, noterades bland annat på Twitter.

Jag gillar mycket av hur Viasat utvecklat OS-sändningarna (väldigt lite var bättre förr), men fotbollsuppställningen i går kväll skickade tillbaka oss till den sportjournalistiska stenåldern (tyvärr inte så många år tillbaka i tiden) eftersom Henrik Strömblad och Pontus Kåmark kommenterade finalen tillsammans med Bojan Djordjic och Ola Wenström vid sidan om. Expressen har inte heller alltid haft jämställda siffror men i år bevakar vi OS med lika många kvinnliga som manliga journalister på plats i Rio.
Några av de nya profilerna i Expressen TV:
* Fotbollsjournalisten Therese Strömberg sätter händelserna i perspektiv med sin stora koll och sprider initierad kunskap från studion.
* Experten Petronella Ekroth som fortfarande spelar aktivt på hög nivå (Djurgården) förklarar de taktiska skeendena lika pedagogiskt och tydligt som de små detaljerna.

Sportjournalisten Anna Friberg och tv-reportern Matilda Nyberg rapporterade för Expressen från OS-staden Rio i samband med fotbollsfinalen i natt.

Du kan som vanligt även läsa en krönika av Tomas Pettersson, som följt Pia Sundhages alla mästerskap som förbundskapten. Samtidigt som han hyllar OS-insatsen är Expressens krönikör hård i kritiken mot flera av Sundhages beslut i finalen. Att vi skriver så mycket om det här landslaget beror så klart på intresset och framgångarna, men i en debattartikel på SVT Opinion noterar Linda Wijkström, Generalsekreterare Elitfotboll Dam, och Annika Grälls, Ordförande Elitfotboll Dam, att det inte är mer än ”20 procent av idrottens totala resurser som satsas på tjejer, enligt siffror från Idrottsekonomiskt centrum”.
OS-framgångarna kommer att sätta ännu mer fokus på den snedfördelningen. Den stora TV-publiken går inte heller att snacka bort. Och skulle någon ändå tjafsa, lär förbundskapten ha svar på tal, ett av de mest delade citaten senaste dagarna har varit Pia Sundhagens klassiska svar på om hon skulle kunna träna ett herrlag:
– Welll… Angela ­Merkel styr ju ett helt j-la land.

Inlägget OS-finalen sätter fokus på snedfördelningen dök först upp på NYHETSBLOGGEN.

Katy Perry eller Taylor Swift, Aftonbladet eller Expressen och en gång i tiden även Borg eller McEnroe och NSD eller Norrbottens-Kuriren.

Tidningarna i Sverige håller världsklass.
# Medierepresentanter från runt om på jordklotet har rest till Aftonbladet för att studera plustjänsterna.
# Jag stod själv på scen i Dubai och visade på världskongressen för medier hur Expressen gör framtidens nyhets-tv.
Det är ingen tillfällighet att Sveriges största sajter på Kia-listan är Aftonbladet och Expressen, som alltså kommer före exempelvis Blocket och Hitta. Samtidigt som gamla stora amerikanska tidningar hamnar långt ner digitalt, efter bland annat TV-kanaler.
När Aftonbladet drev utvecklingen framåt var drivkraften att gå om Expressen (vilket de lyckades med på 90-talet efter att ha gjort glansiga magasin på söndagar, startat TV-bilagor och senare också en rosa sportbilaga). Precis som vi på Expressen tvingades vässa vårt erbjudande till er läsare och återta ledningen i sålda tidningar efter en rad stora avslöjanden samt jaga ikapp marknadsandelar digitalt genom bland annat Sveriges största sociala medier-redaktion och en ny analysavdelning i framkant. När vi i år nominerades till bästa nyhetssajt i Europa på Digital Media Awards hade vi knappast gjort det utan en inspirerande konkurrent på nära håll.
De första tidningar jag läste under uppväxten hemma i Kiruna var NSD och Norrbottens-Kuriren, vars ägare i går meddelade att konkurrenterna slås samman i en redaktion. För mig var NSD vs NK arbetarna mot ingenjörerna, länet mot ”storstan” (Luleå). Kanske är det enda vägen att sudda ut det som fick människor att brinna. Men precis som när andra lokaltidningar med stolta anor kommunicerat minskad journalistik är budskapet nu att det är en offensiv satsning. Istället för att säga som det tycks vara i detta fall: en väg framåt genom nerdragningar. Vart den bär hän för pressade – och uppskattade! – tidningar avgör engagemanget och kreativiteten. I bästa fall utvecklas produkten ytterligare, som Uber och Netflix växt fram i andra branscher, istället för politikersnack.
John McEnroe tröttnade på tennisen när Björn Borg slutade. Han saknade sin rival. Skulle Taylor Swift varit lika bra utan Katy Perry?
Expressens läsare och tittare har varit vinnarna när vi haft Aftonbladet att tävla med. Förra året rapporterade mediesajter om att Bonnier räknade på att köpa Aftonbladet och jag uppskattade chefredaktörens podd med Jan Helin – men ibland kan jag inte heller låta bli att ta efter de gamla aftonbladarnas vana när jag är i affären: att sätta några ex av egna tidningen även framför konkurrentens plats i ställen… jag är förresten mer Katy Perry och i Kiruna läste man NSD.

Inlägget Ge oss mediernas Uber eller Netflix istället för politikersnack dök först upp på NYHETSBLOGGEN.

Expressens Anna Bäsén, som prisats för sina undersökande reportage inom vården.

De allra mest utsatta och sköra i samhället; barn, äldre och sjuka – kommer nu att få ett skyddsnät ytterligare.
Meddelarskyddet utökas för att även omfatta privat driven verksamhet inom vård, skola och omsorg. Förslaget innebär att arbetsgivaren inte får efterforska vem som läckt information om missförhållanden till journalister. Precis som när en offentligt anställd får lov att vända sig till media och berätta något som på papperet är hemligt.
– Det här är jätteviktigt. Jag har själv sett hur rädda personal i privat äldreomsorg varit för att slå larm om missförhållanden och om hur de skräms till tystnad av chefer och lojalitetsavtal, säger Anna Bäsén.
Expressens hälsoreporter har belönats med Wendelapriset för reportage i den privata äldrevården och som städerska på Södersjukhuset i Stockholm avslöjat missförhållanden som lett till debatt i riksdagen.
I båda fallen har hon tvingats till så kallade ”Wallraff”, och själv jobbat i den miljö hon velat skildra. Metoden har varit en sista väg fram för att sätta ljuset på missförhållandena.
–  Många har varit väldigt rädda för att prata med journalister.  Rädslan finns i både offentlig och privat vård och omsorg. Den som slår larm har riskerat att bli utfryst, mobbad och kanske straffas på olika sätt. De som arbetar i privat och vinstdriven sjukvård och äldreomsorg måste dessutom ofta skriva på omfattande lojalitetsavtal. Krångliga formuleringar gör att de skräms till tystnad. Trots att det faktiskt borde vara både en rättslig och moralisk plikt att säga ifrån när sjuka och gamla far illa!
Anna Bäsén välkomnar det utökade meddelarskyddet.
– Det är ju våra gemensamma skattepengar som bekostar verksamheten. Det måste finnas insyn, att medier kan granska verksamheten.
Rätten att vara anonym när du lämnar tips till Expressen är inskriven i Tryckfrihetsförordningen, som är en av Sveriges grundlagar.

Inlägget En hjälpande hand till de allra mest utsatta och sköra dök först upp på NYHETSBLOGGEN.

Niclas Hammarström, flerfaldig vinnare i Årets bild och vinnare av stora internationella priser, värvas till Expressen från Aftonbladet.

# Utrikesjournalistiken är en del av Expressens DNA, det första numret 16 november 1944 pryddes av det tyska slagskeppet ”Tirpitz”.
# Bildjournalistiken har räddat många liv. 2 september var det ett år sedan bilden av Alan, 3, på stranden som fick det att hugga i så många hjärtan. Det var försent att rädda den lilla pojken i shorts och gympaskor, men bilden fick oss att se så många andra.
Genom berättande som berör, i text, bilder och tv, från platserna dit världens blickar riktas – och från andra där människorna ännu inte fått nån röst eller identitet – vill vi på Expressen göra skillnad både i det lilla och stora.
När Expressens Christoffer Hjalmarsson nyligen utsågs till världens tredje bästa fotograf, sa han:
– Jag drevs av viljan att förändra världen med bildjournalistik och gör det fortfarande, kanske världens största klyscha och extremt naivt men jag tror ändå det är viktigt.
Nu kommer även internationellt prisade Niclas Hammarström att jobba för Expressen.

Christoffer Hjalmarsson tog årets bild 2015 från sitt uppdrag i Ukraina, tillsammans med Diamant Salihu.

Det innebär att både Hjalmarsson, som tog Årets bild 2015, och Hammarström, som tog Årets bild 2014, kommer att fånga bilder av världen för Expressen, Expressen TV och Geo.
Att vi värvar Niclas Hammarström från Aftonbladet är ett bevis på bildjournalistikens betydelse, konstaterar Hammarström. Jag håller med. Men även ett erkännande till just de fantastiska bilder som han förmedlat från platser i världen som många andra väjt för; där han inte tillåtit krig och propaganda att dölja livsöden och skeenden.
Vi är väldigt stolta över att jobba med Niclas Hammarström och Expressens övriga fotografer, under ledning av bildchef Karolina Westerdahl, som bidrar till att Expressen är, som det står på förstasidan varje dag, ”berättande som berör”. Just nu arbetar Lisa Mattisson med utrikesreportage i Mellanöstern och Anna-Karin Nilsson med en stor granskning av migrationen till Sverige. Tidigare i dag belönades Expressens reportageavdelning, under ledning av Christofer Brask, med ett nytt Wendelapris för reportagen som Magda Gad och Christoffer Hjalmarsson gjort från Europas värsta getto.

Pressmeddelande från Expressen i dag.

Expressens priser i Årets bild
2014 vann Expressen såväl Årets nyhetsbild inrikes (Tomas LePrince) för masskrocken på Tranarpsbron i Skåne och Årets nyhetsbild utland (Axel Öberg) för rapporteringen i Filippinerna efter tyfonen Hayians framfart. Då vann även Christoffer Hjalmarsson Årets nyhetsreportage i Sverige för Husbybevakningen. Även Martin von Krogh, Nils-Petter Nilsson och Robin Aron uppmärksammades.
2015 vann Christoffer Hjalmarsson Årets bild alla kategorier från krigets Ukraina. Även Anna-Karin Nilsson, Linda Forssell och Martin von Krogh prisades för sina Expressenbilder.
2016 tog Nils Petter Nilsson, Christoffer Hjalmarsson och Axel Öberg hem priser.

Inlägget Bildjournalistiken har räddat många liv dök först upp på NYHETSBLOGGEN.

Bilden Facebook stoppade.

Bilder kan förändra världen.
Förhoppningsvis även Facebook.
När en medarbetare på Aftenposten i Norge publicerade en rad historiska bilder, bland annat av Napalmflickan Kim Phuc, rensade Mark Zuckerbergs sociala medier-koloss bort den ikoniska bilden. Som med alla andra nakenbilder.
Och när medarbetaren protesterade – då stängdes han av från Facebook.
Napalmbilden, tagen av Nic Ut, högg tag i hjärtan över hela jorden och gav argument för debatter som de styrandes propaganda inte kunde tysta. En bild som inte bara påverkade synen på Vietnamkriget, utan på väpnade konflikter än i dag.
Facebook kunde uppenbarligen inte skilja på en historisk dokumentärbild och barnpornografi, men de kunde inte heller acceptera kritiken trots att deras paroll är att göra världen ”mer sammankopplad och öppen”.
Mark Zuckerberg har envist hävdat att Facebook är ett techföretag, inte ett medieföretag”.
Nu höjs röster för att sociala medier-jätten behöver en chefredaktör som kan göra åtskillnad på de regler som upprätthålls av algoritmer och de bilder/videor/innehåll vars nyhetsvärde kräver publicering ändå. Men när Facebook tidigare använt sig av journalister har det slutat med kritik efter att de anklagats för att styra innehållet vänstervridet.
Att robotredaktörskap behöver en hjälpande hand torde ändå nu stå tydligt för Facebook som i förra veckan ändrade sig i Västerbotten då Charlotta Lindgren fick en ursäkt och återigen kunde publicera ärren av sin bröstcanceroperation som stöd för andra kvinnor efter att Facebook först stoppade den starka bilden av henne.
Nu har såväl CNN som The Guardian uppmärksammat Aftonpostens protest mot Facebook, pressen på Mark Zuckerberg ökat än mer och Kim Phucs fasansfulla skrik av smärta – ”min hud brann men jag kunde springa” – kan komma att få människor att tänka till och göra skillnad ännu en gång, i en ny värld.

(Update: Ikväll backade Facebook och tillät bilden).

Inlägget Bilden som högg tag i våra hjärtan kan göra skillnad igen dök först upp på NYHETSBLOGGEN.

Britta Svensson, Federico Moreno, Claes Petersson, Magda Gad, Johanna Karlsson och Josephine Freje som gjort ”Utanförskapet inifrån” tillsammans med Christofer Brask, reportagechef, samt fotograferna Meli Petersson Ellafi och Anna-Karin Nilsson

Expressens samhällsjournalistik prisas internationellt.
Tidigare i år blev vår granskning ”Därför kommer tiggarna” nominerad som bästa nyhetssajt i European Digital Media Awards tillsammans med BBC, CNN och andra världsomspännande medieaktörer.
Nu är även reportageserien ”Utanförskapet inifrån” utvald till finalist som bästa nyhetssajt i Lovie Awards i konkurrens med bland andra hyllade The Guardian.
Viktiga erkännanden i en tid av tidningskris när många i branschen ägnar snart förlorad tid till att själva tycka kring journalistik och nyhetsutveckling, eller ta egna positioner om framtida affärsmodeller istället för att göra jobbet för sina läsare och tittare varje dag.
Magda Gad arbetade i månader med att inte bara få höra de kriminellas perspektiv i Malmöområdet Seved utan också själv på plats uppleva det:
– Reportaget bygger på närhet och på att lyssna på dem som det faktiskt berör, i stället för att prata om dem med andra personer. På det sättet kunde reportaget också förklara – inifrån – varför man blir kriminell och varför samhällets insatser inte fungerar, säger Magda Gad.
Federico Moreno nötte sig in i maktens olika korridorer i Botkyrka:
– På ytan handlade problemen om ett centrum där knark langades öppet. Under ytan fanns en länk mellan det övergivna centrumets ägare, kommunpolitiker och kyrkor. Vår kartläggning visade hur institutioner som växer sig starka parallellt påverkar ett område där staten och dess myndigheter dragit sig tillbaka, säger Federico Moreno
Johanna Karlsson åkte dit en utbredd sekterism flyttat in i Sverige och delat upp sunnimuslimer, shiamuslimer, kurder och syrianer.
– Varför producerar en grön och mysig liten stadsdel i Örebro flest nordiska IS-krigare per capita? Våra veckor i Vivalla blottlade koncentrat av djupa världskonflikter, säger Johanna Karlsson.
Förutom de internationella priserna har Expressens samhällsjournalistik enbart den senaste veckan uppmärksammats av Wendelapriset för ”sin konsekventa satsning på socialreportage” och Magda Gad tilldelats 2016 års Cordelia Edvardsson-pris: ”Med suverän känsla för rytm och scener berättar Magda Gad om platser dit de flesta aldrig reser och aldrig vill resa. Stilen är hårdkokt men inte cynisk, språket sparsamt på uttryck och uttrycker därför desto mer. Magda Gad gör vår blick klarare.”
Just nu rapporterar Magda Gad om sitt liv i terrorns huvudstad, Bagdad, som skulle befrias från diktaturen men blev den farligaste staden i världen. Folket som väntar på att dö säger att IS och de andra terroristerna inte är det största problemet, utan politikerna.
För Expressens samhällsjournalistik, oavsett om den görs i miljonprogram inrikes eller i Mellanöstern, är det oerhört viktigt att våra medarbetare rapporterar utan att vara styrda av förutfattade meningar och istället har fullt fokus på er vi skriver om och för. Vi har aldrig haft bättre möjligheter att presentera materialet genom vårt utvecklingsteam Quickshot, som jobbat med presentationen av båda de internationellt prisade satsningarna.
– Det blir mer innovation när utvecklare, designers och journalister arbetar tillsammans, säger Jakob Wagner, redaktionell utvecklingschef.
Traditionellt har kvällstidningar förknippats med löpsedlarna som fångat ditt öga i korta ordalag utanför en affär. Men i exempelvis mobiltelefonen är det än viktigare att erbjuda material som får dig läsa länge, scrolla ned djupt – och gärna stanna kvar och ta del av mer innehåll.
– Vi har högt fokus på att utveckla det digitala berättandet och hela tiden ta fram nya spännande lösningar, säger Jakob Wagner och frågar sig bland annat:
– Hur kan vi paketera video, bild och text på interaktiva sätt som gör att läsarna stannar länge? Hur får vi våra fotografers bilder att sticka ut? TV eller interaktiv grafik att verkligen märkas? Hur kan vi göra användarvänlig navigering så att man hittar alla delar?
Svaren jobbar vi för att hitta nya av; varje dag både i utvecklingsarbetet och i samhällsjournalistiken.

Inlägget Samhällsjournalistik i världens farligaste stad dök först upp på NYHETSBLOGGEN.

Magda Gad på plats i terrorns huvudstad Bagdad.

Utrikesjournalistik var möjligen roligare förr, med kåserier som sällan kunde dubbelkollas då platserna på andra sidan jordklotet var så mycket längre än ett klick bort.
Nu låter inte platserna lika exotiska. Men berättelserna är verkligare.
Ni har också genom åren sett TV-reportrar stå mitt i världshändelsernas centrum och upplysa oss om vad som har hänt.
Men att referera vad regimer sagt på en presskonferens, det som förr var telegramuppgifter och nu är de senaste uppdateringarna på sociala medier, är inte vad Magda Gad jobbar med när hon gör samhällsjournalistik utrikes, just nu ifrån terrorns huvudstad.
Från Bagdad rapporterar hon på Expressens utrikesajt Geo att IS inte anses vara det största problemet och att det finns en önskan om en ny Saddam Hussein – eller ännu en amerikansk invasion.
Och framför allt låter hon sina läsare och tittare förstå varför människorna tycker så. På hennes Expressensida på Facebook svarar hon alla vi som berörs och vill fråga mer.
Att vi mitt i alla nyhetsflöden stannar upp för att lyssna till Magda Gad beskrevs fint i motiveringen när hon tilldelades Cordiela Edvardson-priset i veckan: ”Med suverän känsla för rytm och scener berättar Magda Gad om platser dit de flesta aldrig reser och aldrig vill resa. Stilen är hårdkokt men inte cynisk, språket sparsamt på uttryck och uttrycker därför desto mer. Magda Gad gör vår blick klarare”.
En krassare förklaring till att tusentals följare delar hennes senaste uppdateringar är att Magda Gad inte ställer sig framför kameran på en hotellbalkong och berättar vad regimer uppger har hänt för att sedan äta middag med de andra korrespondenterna på restauranger för inresta västerlänningar, utan sitter vid sjukhussängen där den fyraårige pojken Hussein ligger med splitterskador från magen och nedåt eller i timmar stannar kvar på plaststolen mittemot Saleh som får berätta ur just sitt perspektiv varför han anser att IS bara utnyttjas som syndabockar.
Att rapportera utan förutbestämda åsikter är Expressens linje i samhällsjournalistken. Oavsett om det är i utanförskapsområdena bara några kilometer från de skrivbord på redaktionerna där många åsiktsmaskiner bildar sig sina uppfattningar eller om det är med fötterna på marken i terrorns huvudstad.
Faktan är skräckinjagande:
Sedan Expressens utrikeskorrespondent Magda Gad började rapportera från Irak i slutet av juni har över 3 400 irakier dödats i terrordåd. Det är fler än de som dog i 11 september-attackerna.
Bara under de sex dagar Magda Gad var i Bagdad dödades över 207 irakier i terrordåd.
Jämför man med de tre dåden i Frankrike så är det Charlie Hebdo, 12 döda, Bataclan med flera platser, 130 döda, och Nice, 84, vilket ger totalt 226 döda i Frankrike sedan november 2015 och fram tills i dag.
Verkligheten bakom de siffrorna måste vi försöka förstå mer av.

Inlägget Hon gör samhällsjournalistik i terrorns huvudstad dök först upp på NYHETSBLOGGEN.

Josephine Freje och researchern Julija Sidner

Journalistiken är som viktigast när den står på de mest utsattas sida.
Josephine Freje har fått hundratals mejl och meddelanden efter sin granskning av missförhållanden inom psykiatrin som Expressen publicerade i veckan.
Hon har svarat på alla.
– Det känns viktigt att höra av sig samma dag till dem. Många är patienter och anhöriga är förtvivlade, berättar Expressens reporter.
Josephine Freje och researchern Julija Sidner vann Guldspaden för undersökande journalistik för serien ”Psykbryt” i de hemlösas tidning Faktum. Två år senare har de gjort det oglamourösa jobbet att gå igenom tusentals rapporter för att jämföra hur vården tar hand om de utsatta i dag.
– Få gånger orkar vi journalister på allvar följa upp våra granskningar, men det är just frågan ”vad hände sen?” som är den viktigaste granskningen, säger Josephine Freje.
Den nya publiceringen visar att de allvarliga missförhållandena fortfarande finns kvar – och ibland till och med blivit värre.
Många av de som skriver till Josephine hoppas att journalistiken ska bidra till förändring.
– Det skrämmande är att läsare från norr till söder bekräftar att de missförhållanden vi nu hittat bara är toppen på ett isberg, säger Josephine Freje.
Anna Loved, 29, var en av källorna i den första larmrapporten. Nu är hon död. Expressen berättar om Anna i samförstånd med hennes närmaste anhöriga som önskar belysa missförhållandena för att hjälpa andra, precis som hon själv ville.
Medier som rappporterar om självmord har att ta hänsyn till WHO:s riktlinjer om att vara restriktiva med detaljer samt tillfoga råd och kontaktuppgifter om hur man kan få hjälp.
Enligt nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa var antal säkra och osäkra självmord 1554 i Sverige i fjol.
Varje publicering om självmord ska övervägas noga på redaktionen. Uppmärksamhet kring kända människors självmord kan vara en riskfaktor, men i exempelvis arbetet hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ingår att påverka attityder för att få människor att söka hjälp genom att öka kunskapsnivån och medvetenheten om att självmord och självmordsförsök går att förebygga.
Josephine Freje försöker bidra med sin granskande journalistik, engagemang och empati i kombination med fokuserat analysarbete.
– Att granska psykiatrin är inget 8-17-jobb för mig. Telefonen är alltid på om källorna behöver stöd eller har tips, säger Josephine Freje.
För många är det viktigt att bryta tabut och våga berätta. Läs gärna om Expressens artikelserie med just det namnet från i fjol som uppmärksammats internationellt.

Inlägget Journalistik på de allra mest utsattas sida dök först upp på NYHETSBLOGGEN.

Varför brinner rekordmånga bilar i Malmö. Expressen Sverige-reportage av Federico Moreno i dag.

När hela världen följde presidentvaldebatten mellan Trump och Clinton sändes den i Expressen TV genom vårt samarbete med CNN.
Samma vecka som vår världskorrespondent Magda Gad belönades med Cordelia Edvardson-priset bland annat för sin rapportering från gränsen mot IS och kriget i Ukraina därifrån hon kommunicerade med läsarna på sin Expressenverifierade Facebooksida.
Världen är numera bara ett klick bort, men journalistiken kräver fortfarande närvaro för att nå fram till de starkaste berättelserna och för att du ska få perspektiven som inte alltid är uppenbara vid en första anblick.
Runt om i världen, och i Sverige.
Expressen publicerar varje vecka inrikesreportage, i dag från såväl Malmö i syd som Kiruna i norr.
Varför sätts rekordmånga bilar i brand i bland annat Kroksbäck, Holma, Lindängen, Seved och Rosengård? Expressens Federico Moreno har varit med på nätterna, pratat med bilbrännare och offer, forskare och politiker. Alla ger inte samma svar som polisen.

Engagemanget som får arbetarnas förening att gå 25 år tillbaka i tiden för att väcka till liv en rivaliteten som skapade stjärnor och fiender.

När Kirunas futuristiska stadsflytt fascinerar långt utanför Sveriges gränser, väljer arbetarnas förening att gå 25 år tillbaka i tiden och väcka till liv en rivalitet som skapade de bittraste fiender o c h några av Sverige största idrottsstjärnor. Expressens Tomas Pettersson berättar historien om hur klasskampen i gruvstaden återuppstått.
Berättande som berör, står det på förstasidan sedan många år. Precis som vår utrikessajt Geo hjälper till att förklara världen ska Expressen Sverige-reportagen ge nya bilder av samhällsskeenden nära dig.
I veckan informerade Expressen om en planerad utökning av våra redaktioner utanför Stockholm; dels i Göteborg, dels i Malmö där Katrin Säfström nästa vecka tillträder som ny chefredaktör för vår regionala edition Kvällsposten. Hon har tidigare varit chefredaktör för Folket i Eskilstuna, Länstidningen i Södertälje och senast Nerikes Allehanda som under hennes ledning nominerades som Årets dagstidning 2016 (som Expressen belönades med).
Våra reportageteam kommer fortsätta att ge dig de stora berättelserna från norr till söder. I våra tv-sändningar, i din mobiltelefon och i tidningen Expressen som distribueras på 8 500 försäljningsställen över hela landet och sedan ett par år Sveriges mest sålda kvällstidning.

Inlägget Närvaron som ger fler svar om bilbränderna än myndigheternas dök först upp på NYHETSBLOGGEN.

Expressen satsar i Washington.
– Den galnaste i modern tid, säger vår utrikeskrönikör Mats Larsson om valrörelsen, den femte i rad som han bevakar på plats.
– Aldrig har två så impopulära kandidater kämpat mot varandra. Clinton blir historisk och USA:s första kvinnliga president om hon vinner.
När Mats Larsson får frågan om den mest klassiska valrörelsen, svarar han snabbt::
– John F Kennedy mot Richard Nixon 1960, tycker Mats Larsson.
– Bjöd bland annat på den första TV-debatten. Valet slutade mycket jämnt, bara drygt 100 000 rösters marginal, men Kennedy vann hyfsat stor majoritet i elektorröster, delvis med hjälp av valfusk i Illinois och Texas. Kennedy mördades och fick aldrig försvara sin vinst 1960. Nixon kom igen 1968 men det slutade inte så bra för honom heller.
Tillsammans med Anne-Sofie Näslund, Expressens reporter i New York, kommer Mats Larsson att följa kandidaterna, tala med väljare, förklara sakpolitiken och ge analyser. I helgen sänder Expressen TV den stora debatten i samarbete med CNN.
– Valdeltagandet avgör. Vem som är bäst på att verkligen få ut folk och rösta. Kan Trump locka ut väljare som i vanliga fall inte går och röstar? Kan Clinton få det starka stöd från minoriteter som hon behöver för att övervinna hans stöd bland vita väljare.
Den amerikanska – främst tv-journalistiken – har blivit mycket mer öppet politiserad än den svenska. Det gör att republikaner föredrar Fox News, demokrater gillar MSNBC och CNN försöker hålla balansen i mitten.
– Det har också bidragit till den tydliga splittringen i väljarkåren, säger Mats Larsson.
Världens blickar riktas mot presidentvalet, men Sverige har länge haft extra fokus på USA.
– De flesta av oss har släktingar som utvandrat och startat nya liv på andra sidan Atlanten. Våra goda kunskaper i engelska gör också att vi känner ett närmare släktskap med amerikaner, och britter, än med många andra folk. Dominansen av amerikanska tv-serier gör också att många tycker sig känna landet, trots att det i grunden är väldigt annorlunda.
Mats Larsson om tidernas sämste president i hans ögon:
– George W Bush. Okej, det finns några bottennapp på 1800-talet som förmodligen var sämre, men i modern tid tar Bush priset med invasionen i Irak och dess efterspel samt finanskrisen som avskedspresent.
Och den bäste:
– Abraham Lincoln. Han räddade unionen och avskaffade slaveriet. Två tunga insatser.
Följ Mats Larssons rapportering med Washington som bas och Anne-Sofie Näslunds från New York på Expressens utrikessajt Geo tillsammans med bland andra Cordelia Edvardson-pristagaren Magda Gad från Irak och Pariskorrespondenten Magnus Falkehed som i år kommit till Expressen från Dagens Nyheter.

Inlägget Expressen satsar i Washington inför valet dök först upp på NYHETSBLOGGEN.

Hanne Kjöller och Anna Bäsén följer upp makthavarna efter Macchiariniskandalen.

Du kanske trodde att de ansvariga för Macchiariniskandalen redan fått betala priset. Men vilka får egentligentligen bära ansvaret när allt går fel? Två av Expressens mest framträdande journalister, med expertis inom vårdområdet, har granskat vad som hände efter att skandalkirurgen avslöjades.
# Anna Bäsén, vald till Årets folkbildare för sin hälsojournalistik, nominerad till Guldspaden för sina wallraff inom sjukvården och vinnare av Wendelapriset för sin samhällsjournalistik.
# Hanne Kjöller, vinnare av Advokatsamfundets journalistpris för att behandlat förhållanden inom rättsväsendets och rättssäkerhetens område på ett sakligt, engagerande och skickligt sätt.
Från varsitt håll tydliggör Bäsén och Kjöller hur de längst ned på stegen drabbats: Macchiarinis doktorand har slutat forska (”min karriär är krossad”) och visselblåsaren får numera inte en krona till forskning (”när gänget där alla känner alla delar ut pengar”).
Däremot har många av de som rekryterade och försvarade Macchiaini fått behålla sina tjänster eller landat på nya med högre lön, visar Anna Bäséns granskning.
Hanne Kjöller åskådliggör samtidigt hur flera av makthavarna själva fortsatt få anslag i miljonklassen.
”Den forskaradel som efter Bosse Lindquists dokumentär ‘Experimenten’ tvingades ned på jorden fortsätter att sväva ovanför”, som Hanne Kjöller konstaterar i sin text.

Inlägget Makthavarna som slipper bära ansvaret för skandalen dök först upp på NYHETSBLOGGEN.

Johanna Karlsson hos Hassan Abdulaziz, företagare i Ronneby som blivit utsatt för skadegörelse och knivskärning. Här visar han stenar som användes för att krossa hans skyltfönster.

Härskargänget i stan tar informell makt. Går på restauranger utan att betala, hindrar pensionärer och tvingar sig in hos nyanlända.
Samtidigt stänger polisreceptionen, närpolisen monteras ned och ingripandepoliserna är så få att pengar får läggas på hotellnätter åt tillfällig inrest personal.
Den här staden heter Ronneby, där ett löst sammansatt gäng kunnat ta kontroll med springpojkar i sitt följe, men det hade kunnat vara en berättelse från flera av de kommuner som Johanna Karlsson rapporterar om i sin reportageserie om poliskrisen.
– Jag och fotografen Lisa Mattisson började i september åka runt och klistra upp efterlysningar efter svar på frågan ”finns poliskrisen?” på anslagstavlor runt om i landet. Jag har aldrig fått så mycket respons någonsin, berättar Johanna Karlsson, som tidigare bland annat belönats med Wendelapriset för sina samhällsreportage..
I Ronneby hålls nu presskonferens efter Expressens reportage och polischefen Annika Stenberg lovar nu mer polis. Hon kommer också att öppna polisreceptionen igen efter nyår. Två nyckelpersoner har gripits och den så kallade ”storebrodern” har tagits i förvar av Migrationsverket.
– Efter sju år med utvisningsbeslut som ingen verkställt trots att han ständigt greps för nya brott, konstaterar Johanna Karlsson.
Polisen säger att de skulle ha agerat till slut ändå, men det är ingen tvekan om att larmen från medborgarna till ”Finns poliskrisen?” har tvingat fram agerande från myndigheten efter lång tid när gänget tagit allt mer makt och polisen synts allt mindre.
– Det viktigaste med att se att gängets beteende får konsekvenser efter så lång tid av passivitet är att brottsoffren får känna att det lönade sig att tala öppet om situationen. Samtidigt  får vi inte glömma bort att följa upp Annika Stenbergs löften så att de verkligen uppfylls, säger Johanna Karlsson.
Hon fortsätter nu att granska polisen runt om i Sverige, mejla om krisen hos dig till johanna.karlsson@expressen.se
– Varje dag sedan vi började hör någon ny av sig. De vill prata om när de gjort egna ingripanden, när starka familjemedlemmar skyddar dom i polisens ställe och hur de sitter i timmar i telefonkö till 11414. Berättelserna om vilken sorts trygghet de saknar i sin vardag tar aldrig slut.

Inlägget Vem stoppar gänget i stan när polisen har stängt? dök först upp på NYHETSBLOGGEN.

Skolan i Ronneby där fler än 100 personer var inblandade i ett storbråk.

God jul till alla som firar av vitt skilda skäl!
Även på julafton är migrationen och integrationen stora frågor i Sverige, och i Expressen.
Vår linje i samhällsjournalistiken är att inte enbart bekräfta din åsikt eller skriva dig en ny på näsan utan istället berätta så mycket som möjligt, inom ramen för de pressetiska reglerna, i vår roll som nyhetsförmedlare så att du själv kan bilda dig en uppfattning.
Flera medier rapporterade om det stora skolbråket i Ronneby på julavslutningen, men större delen av bevakningen blev svår att förstå när det nästan bara framgick att 100 elever hamnat i ett tumult utan att nästan några detaljer nämndes eller analys gavs varken i lokalmedia eller på riksnivå. Men Expressens Johanna Karlsson, som tidigare berättat om poliskrisen i just Ronneby och de gäng som tillåtits ta över när polisreceptionen stängts ned, har även nu rapporterat om bakgrunden till bråket som definitivt har betydelse i sammanhanget: motsättningarna mellan afghaner och syrier, de konflikterna som bubblat under ytan och kopplingen till ett hvb-hem i Blekinge.
Johanna Karlsson har i år gjort flera reportage om maktförhållanden mellan utsatta grupper – bland annat sekterismen i utanförskapsområden som inte går att blunda för och osämjan på flyktingboenden – en svår journalistik som få andra velat, orkat eller förmått åskådliggöra.
Att inte måla i svart eller vitt utan istället såväl lyssna till detaljerna som se strukturerna kommer att fortsätta vara vår linje i samhällsjournalistiken.

Abdul, Luna och Abdullah från krigets Syrien går i hockeyskola i Västerås.

I en annan del av Sverige har Magnus Nyström samtidigt träffat tre syskon från krigets Syrien som nu lär sig svenska samtidigt som de med stora leenden står på skridskor i hockeyskolan.
Sportjournalistiken har blivit oerhört kunnig de senaste åren med bättre experter, mer initierad bevakning och en publik som kan väldigt mycket och som kanske inte alltid vill ge plats för de inte lika intresserade.
– Vi glömmer kanske en del av känslorna ibland, framför allt det jobbiga, säger Magnus Nyström, hockeyskribent som i dag skriver om stoltheten som Abdul, Luna och Abdullah känner på isen i Sverige.
– Så kan vi alla vara till vardags också, det är lättare att prata om vinst eller förlust än rädsla och sorg. I serien ”Känslor” har vi med sporten som utgångspunkt tagit upp stora frågor om sorg, rädsla, skam och stolthet. Och även glädje.

Inlägget Att skriva om maktförhållanden bland utsatta grupper dök först upp på NYHETSBLOGGEN.

Josephine Freje och Kassem Hamadé.

När Aftonbladet gick om Expressen, i oktober 1996, var det så epokgörande att de hyrde Operakällaren, ett ställe för att fira storslagna framgångar. Men bakom framgången låg ett inte lika glamouröst nyhetsarbete, med bland annat journalistik som sällan vinner priser men som uppskattades av en bred publik: allt ifrån den senaste skandalen kring Anna Nicole Smith till ”välj själv”-guider i avregleringarnas spår och däremellan en kriminalbevakning med alla de senaste nyheterna.
Häromåret tog Expressen tillbaka förstaplatsen som Sveriges mest sålda kvällstidning, vi är väldigt glada över alla trogna köpare som fortfarande trivs med en tidning i sin hand.
Men den allra största publikmatchen sker numera i din mobiltelefon där Expressen denna vecka är på väg mot närmare 5 miljoner läsare efter att Aftonbladet varit närmast världsledande med tidiga framsynta satsningar som förr gjorde Aftonbladet.se synonymt med nyheter på nätet.
För bara några år sedan hade Aftonbladet 80 procent av mobilandelen. Häromveckan var ställningen 53,8-46,2 efter att Expressen tagit stora marknadsandelar.
När vi nu når en större publik än någonsin är förklaringarna inte helt olika de framgångsrecept som en gång i tiden gjorde vår konkurrent störst.
Vår redaktion gör nämligen jobbet för publikens skull, brinner för nyheter och kontrasterna i den tabloidjournalistik som blivit i störst i alla kanaler. Det står berättande som berör på Expressens förstasida och det gäller all typ av journalistik.
När jag tittar igenom sammanställningen av våra mest lästa artiklar under året, sammanställd av vår trafikchef Kicki Pousette, hittar jag undersökande reportern Josephine Frejes granskningar av svenska kriminella som lever i Thailand och vårt mest sedda TV-klipp är Kassem Hamadés världsunika avslöjande av kvinnornas egna filmer inifrån IS-huvudstaden Raqqa.
Under året har Magda Gads utrikesbevakning prisats internationellt, David Baas avslöjanden har legat till grund för åklagarens bevisning mot SD-toppen Martin Kinnunen (som dömdes för ekonomiska brott i hovrätten) och Mona Sahlin avgick som nationell samordnare mot våldsbejakande extremism efter att Christian Holmén och Michael Syrén avslöjat hennes osanna intyg.

Magda Omerspahic och Atilla Yoldas.

Men flera av de mest lästa artiklarna 2016 berör på andra sätt:
# Upprörande som Atilla Yoldas artikel om hur kaffekedjan Starbucks behandlade Johanna.
# Eller underhållande, ”haha, det kunde hänt mig”-känslan, som Magda Omerspahics artikel om hur Sofia trodde hon blivit miljonär i Bingolotto – tyvärr varade lyckan bara i tre minuter.
Kanalerna till läsarna är nya men det handlar fortfarande om att ”Roa, oroa och förarga” som Ivar Harrie lovade redan i Expressens premiärnummer 1944.
Ända sedan dess har konkurrensen från Aftonbladet gjort oss bättre. Jag har själv följt AB genom alla möjliga kanaler sedan tidningen kom med flyg upp till Kiruna på eftermiddagarna när jag var liten och tycker att årets scoop, alla kategorier, var Richard Aschbergs avslöjande om slöseriet i Kommunal, publicerat i, just det, Aftonbladet. I veckan meddelade tyvärr AB att de slutar redovisa siffrorna i KIA-Index som ligger till grund för att mäta de marknadsandelar som Expressen tagit de senaste åren. Vår analyschef Josefina Rickardt kommenterar det i Dagens Media: ”Mindre öppenhet är aldrig bra, vi behöver mer öppenhet. Vi är ett datadrivet företag och tycker det är en självklarhet att följa upp vårt arbete”.

Inlägget Journalistiken som nådde störst publik 2016 dök först upp på NYHETSBLOGGEN.

Özz blir ny krönikor i Expressen på tisdagar.

Att Sveriges bästa kolumnister samlas hos Expressen har att göra med både tradition och utveckling.
Redan 1946 rapporterade Stig Dagerman från det sönderbombade Tyskland. 1976 skrev Astrid Lindgren skattesagan om Pomperipossa som på hösten samma år svepte bort Socialdemokraterna från makten. Däremellan hade såväl Vilhelm Moberg som Evert Taube regelbundet publicerat sig i Expressen.
När vi nu går in i 2017 är kolumnisterna vår starkast växande avdelning sett till läsarantal:
# +645 procent i unika besökare i mobilen förra veckan jämfört med året före.
# +46% procent i unika besökare sett till helåret 2016 jämfört med helåret 2015.
Våra starka röster Leif GW Persson, Britta Svensson, Lars Lindström, Frida Boisen och Cecilia Hagen har fått sällskap av stora namn som bland andra Alex Schulman och Johan Hakelius (från Aftonbladet), Hanne Kjöller (från Dagens Nyheter), Nisha Besara (styrelseledamot i Rättviseförmedlingen) och Clara Lidström (ännu mer känd som succébloggerskan ”Underbara Clara”).
De är alla berättande som berör, precis som det stått på Expressens förstasida i många år, men nu når de ut till en större publik än någonsin med hjälp av en redaktion som brinner för att sprida deras röster i samhällsdebatten.
Analyschef Josefina Rickard rapporterar:
# Vår trafik- och sociala medier-avdelning nådde i fjol 17 668 908 kommentarer, reaktioner och delningar på Facebook, särklassigt flest i Sverige.
# Under hösten har mellan en kvarts och en halv miljon svenskar i veckan läst kolumnerna i mobilen förutom på desktop och i Sveriges mest sålda kvällstidning.
I dag skriver Jenny Strömstedt om familjen, ”som i sina bästa stunder är livets enda konstant, och kittet mellan alla kontrakt”. Hon tillbringade nyårshelgen i ett sjukrum på Karolinska.
Nästa vecka gör Özz Nûjen debut som kolumnist i Expressen. En samhällsdebattör med hjärta och hjärna, som gärna får utmana din åsikt – och garanterat kommer att underhålla längs vägen.
Eller ”Väcka, oroa och förarga”, som förste chefredaktören Ivar Harrie uttryckte det redan i första numret 1944.

Inlägget Från Stig Dagerman och Astrid till Schulman och Özz dök först upp på NYHETSBLOGGEN.

Expressens Magda Gad vid fronten i Irak och Expressens Kassem Hamadé inne i Syrien.

115 journalister dödades 2016 – när de gjorde sina jobb.
International News Safety Institute rapporterar att 50 sköts, 23 dog i sprängningar, tre knivhöggs till döds och en slogs ihjäl.
De allra flesta dog för att berätta sanningen om konflikterna i sina hemländer; drogkartellerna i Mexiko, kriget mot IS i Irak eller konflikten i Syrien.
Magda Gad jobbar som utrikeskorrespondent för Expressen och reser till konfliktområden, hennes rapportering hem från världens riskzoner berör många. Hon och vi får ofta frågan om riskerna, som under hennes senaste uppdrag vid fronten när irakiska armén fritog IS-fästet Mosul.
– Det är bara genom att vara på plats som du kan vittna om vad som händer i krig och förklara för läsarna och tittarna. Att bära vittne och lyfta fram de tysta rösterna. Att knyta ihop den lilla människans öde med världsekonomin och stormakters spel, säger Magda Gad.
Att med egna ögon se och berätta vad som händer i världen har varit ett av Expressens grunduppdrag sedan tidningen startades 1944 som en motvikt mot nazismen; vår dåvarande utrikeskorrespondent Brita Håkansson var den första journalist från ett neutralt land som rapporterade från koncentrationslägren.
1979 dog Arne Lemberg på uppdrag för Expressen i jakten efter sanningen i diktaturens Uganda. Skjuten av Idi Amins dödspatrull. Vi hedrar minnet av honom i entrén till redaktionen.
I dag tar journalistiken riskerna i en tid när många regimer vill sköta propagandan själv, krigsförande parter ljuger och fejknyheter sprids på sociala medier.
– Vi på plats kan ta tempen på hat, revanschlust och kärlek. Alla de saker som avgör viktiga händelsers förlopp lika mycket som toppmöten och vapenskrammel, säger Magnus Falkehed, som senast rapporterade från drogkrigets Mexiko.
På Expressen använder vi oss av såväl intern som extern expertis, har samarbeten med privata säkerhetsföretag och utbildningar hos försvarsmakten.
Många av journalisterna som dog i tjänsten 2016 saknade stöd från redaktioner. Alla de dödade i Syrien var exempelvis medborgarjournalister som på egen hand försökte sprida kunskap om konflikten. Antalet professionella journalister i Syrien har minskat de senaste åren.
Expressens Kassem Hamadé rapporterade inifrån evakueringen av Aleppo förra månaden, han medverkade även i Sveriges Radio efter att den syriska regimen kastat ut SR:s Cecilia Uddén med befängda anklagelser om att hon rapporterat ”osanna uppgifter” som inte behagade regimen.
– Om inte oberoende journalister som vi är på plats i olika konflikter ges ännu mer utrymme för alla sidor att begå övergrepp på civila. Vi får inte tillåta vinnare av propagandakrig att skriva historien på ett falskt sätt, konstaterar Kassem Hamadé
Sverige firade i fjol 250 år med tryckfrihetsförordningen, men var tredje människa på jorden beräknas bo i ett land utan pressfrihet. Att häva ur sig journalistförakt likt Donald Trump har varit en framgångsmetod 2016 , men när anklagelserna mot media blir svepande populism och inte bottnar i konkreta fakta är det ett hån mot de 115 som dödades för att göra det journalistiska jobbet samma år. De som dog för att berätta sanningen påminner också oss i medierna om vikten av att göra sitt journalistiska jobb till fullo, inte slarva eller ta emot förmåner från de vi har i uppdrag att granska.

Inlägget Populistiskt journalistförakt är ett hån mot de som dog för sanningen dök först upp på NYHETSBLOGGEN.

Expressens Christoffer Hjalmarsson och Diamant Salihu i Belgrad.

– De bortglömda männen och kvinnorna i det här landet kommer inte längre att glömmas bort… från den här dagen kommer det vara Amerika först, bara Amerika, sa Donald Trump i installationstalet som sändes i Expressen TV när världens blickar riktades mot Washington.
Nu ska USA:s gränser stärkas, kanske till och med i form av en mur. På baksidan av centralstationen i Belgrad fryser 1 200 migranter som ingen vill ha. Det är mindre än 1,5 år sedan Donald Trump som president sågs som ett skämt. Och i Sverige delades ”Vi hjälper” och ”Jag vill hjälpa”.
Samhällsklimatet är annorlunda nu. För Expressens nyhetsredaktion är uppdraget att fortsätta vara på plats, ställa frågor och skildra vad som sker.
– När den massiva flyktingkrisen skedde 2015 så kändes det ändå som att människor kunde ta sig vidare och nå sina mål. I detta så känns det som att för varje steg flyktingarna tar är de tillbaka på ruta ett. Igen. Som om det inte finns någon utväg eller återvända till krigen de flytt från, säger Christoffer Hjalmarsson.

Christoffer Hjalmarsson om bilden: ”Några andra sitter framför elden och värmer sig, den här mannen tvättar, nästan barfota, trots den råa kylan”.

Tillsammans med Diamant Salihu har den Årets bild-vinnande fotografen skildrat desperationen bland de köldskadade flyktingarna; smugglarnas löften bär skulden enligt myndigheterna i Serbien, samtidigt vittnar desperata människor om polisbrutalitet när de försökt ta sig in i EU. Flera migranter har dött i kylan, strandsatta i Europa – på fel sida EU-stängslet.
– Det starkaste jag tar med mig är alla de historier om polisbrutaliteten som väntar människorna som åker fast när de korsar gränsen. Flera barn och vuxna berättade oberoende av varandra om gränspoliser i Ungern och Bulgarien som tagit deras jackor, skor och mobiler. De har fått stå på is och snö i timmar, utan skor, fått vatten över huvudet i minusgrader, och sedan tvingats vända tillbaka och lämna EU-gränsen. Human Rights Watch uppger att de har hundratals sådana vittnesmål, som även drabbat kvinnor och barn, berättar Diamant Salihu.
Donald Trump sa i installationstalet att USA gjort andra länder rika, men från nu ska ha två regler: ”Köpa amerikanskt, och anställa amerikanskt”.
Expressen har det senaste året berättat om migrationen och integrationen i flera stora satsningar: ”Därför kommer tiggarna”, ”Utanförskapet inifrån” och ”Asylrapporten”. Vår linje i samhällsjournalistiken är att inte skriva dig en förutbestämd uppfattning på näsan, utan istället vara på plats och ge underlag för att du kan bilda sig en egen åsikt: reportagen har inte målat i svart eller vitt; EU-migranter som jobbat med sin laptop hemma i Rumänien och åkt till Sverige för att tjäna mer pengar å ena sidan, trakasserierna som utlämnade kvinnor på asylboende tvingas utstå å andra. De flesta av de strandsatta flyktingarna i extremkylan är från Afghanistan och Pakistan och har svårt att få asyl även om de skulle nå in i EU.
Diamant Salihu konstaterar att ”reaktionerna på vår rapportering från Belgrad är blandade”:
– I min mejlkorg är majoriteten av mejlen hatiska, empatilösa, ibland mordiska. Det är lätt att låta sig nedslås av enskilda individers kommentarer, men jag påminner mig själv om de betydligt fler människor som på Facebook och andra sociala medier uttryckt empati och tackat för att vi uppmärksammar en humanitär katastrof och en polisbrutalitet som tillåts fortgå inom Europa.

Christoffer Hjalmarsson om bilden: ”När ryktet sprider sig om att mat kommit på plats springer alla flyktingar för att inrätta sig i den trettio meter långa kön. Snön yr”

Inlägget När hela världen tittar åt ett annat håll, strandsatta i extremkylan dök först upp på NYHETSBLOGGEN.

Expressens David Baas pressar SD på ett av hans många prisbelönta avslöjanden om partiet som ledde till att Expressen portades från partiets valvaka.

Reportern som gjort avslöjanden portas och attackerna mot media är hårda: journalisterna kallas ”nationens fiender”, vi ska stoppas ”i sinom tid”.
Donald Trump som angriper Vita Husets presskår?
Ungefär så låter förvisso USA:s nye president, men exemplen är hämtade från Sverigedemokraterna.
På valvakan 2014 vägrade SD att släppa in David Baas som två gånger belönats med ”Guldspaden”, priset för grävande journalistik, efter sina avslöjanden om SD-toppar som hotat med järnrör på Kungsgatan och partiets nämndemän som hatat anonymt på nätet.
– Portningen från valvakan var ett tydligt sätt för partiet att försöka bestraffa journalistisk granskning, konstaterar David Baas.
Donald Trump har en svart lista med reportrar han bojkottar, säger sig även generellt vara i krig med media och att de senare ska få ”betala ett enormt pris för detta”.
Retoriken känns igen från SD. Det var riksdagsledamoten Linus Bylund som kallade journalistkåren för ”nationens fiender”, även om han ansåg det ryckt ur sitt sammanhang (och ”bara menade de trångsynta och navelskådande”). Det var SD-ledamoten Kent Ekeroth som på Twitter slog fast att medierna skulle tas om hand ”i sinom tid”.
– Sverigedemokraterna har en tudelad syn på medierna, konstaterar David Baas.
– De ser de etablerade medierna som något av fiender, men samtidigt är de beroende av dem för att nå ut brett, vilket de hittills misslyckats med i de egna partimedierna som exempelvis partiets gamla webb-tv-satsning och nättidningen Samtiden. Sedan tar de gärna hjälp, om än främst anonymt, av hatsajter som de utåt sett ogärna vill förknippas med.
Precis som Donald Trump anklagats för att anonymt läcka fördelaktiga historier om sig själv till utvalda medier, har SD:s gruppledare Mattias Karlsson skrivit i hemlighet på Avpixlat.

Donald Trump i en av sina många attacker på medierna, som har fortsatt efter installationen. TV och tidningar har anklagats för att vara besatta av Trump, men det gäller onekligen åt andra hållet också.

Alla tecken tyder på att Donald Trump är besatt av medierna. Han vaknar upp med att följa nyhetsshower på tv, speciellt de av motsatt politisk åsikt, och skriver många av sina twitterinlägg i affekt, läser sedan morgontidningen New York Times och kvällstidningen New York Post, båda på papper.
David Baas om SD:s medievanor:
– Från partiledningen vill man ha stenkoll på vad som kommuniceras ut till medierna. SD-företrädare som kanske tycker att väljarna också ska få reda på partiets maktstrider, politiska övertramp och interna debatt tar en risk. Expressen har flera gånger avslöjat hur högt uppsatta partiföreträdare vill kartlägga, gillra fällor och bestraffa partikamrater som pratar med journalister.
Men även om Jimmie Åkesson i julas sa ”Jag litar inte på några medier”, och likt Trump därmed försöker underminera granskarna av hans politik och parti, så finns också skillnader. Samma parti som portade Expressen från valvakan gör nu ledande företrädare tillgängliga för oss, även när toppnamn hamnar i krogbråk eller konflikter med ungdomsförbund blottas. Jag upplever att SD mognat, i den delen, som anstår ett parti som företräder en såpass stor del av väljarkåren.
– Om det beror på att de lärt av tidigare misstag eller om de känt att opinionssiffrorna planat ut eller om det finns andra anledningar låter jag vara osagt, men när de tidigare kunde gå under jorden ger de nu kommentarer, säger Expressens reporter Niklas Svensson.
De första tecknen under Donald Trump ger inte hopp om samma utveckling. Inget tyder på att han heller framöver kommer att uppskatta CNN:s avdelning för faktakoll i realtid av varje uttalande han gör. Det blev som bekant storbråk redan om hur många – eller få – som kommit ut för att hylla honom på paraden första dagen.
Journalister har ett oerhört viktigt jobb i att hålla populister över hela världen ansvariga för deras beslut och granska deras löften, men det finns en risk i ännu större klyftor om medierna enbart nöjer sig med att sätta dit Trump – eller SD – för skandaler och samtidigt missar att förstå ur vilket perspektiv väljarna ser samhällsutvecklingen.
När det amerikanska TV-ankaret Chuck Todd i ”Meet The Press” vann diskussionen mot Trumps taleskvinna Kellyanne Conway så till vida att hon tvingades mynta ”alternativa fakta”-begreppet, kunde han inte låta bli att hånskratta åt henne. För väljare som är vana att politiker, oavsett hemvist, slingrar sig var det knappast en avgörande framgång för medierna och jag kan inte tänka mig att hans förnöjsamhet med sin smarthet föll i god jord hos de som röstat på Trump som en protest mot etablissemanget.
Jag påminner om hur den amerikanska reportern Salena Zito bättre än många etablerade åsiktsmaskiner kunde förutspå Trumps seger genom att själv ha varit ute och verkligen mött väljare i långa reportage med de som var på väg att rösta fram Trump. Enligt henne tog ”motståndare och journalister Trump bokstavligt men inte seriöst”, samtidigt som supportrarna tog honom ”seriöst men inte bokstavligt”.
Det är alltså inte bara nyvalda presidenter som har att lära, utan även medierna. Både vad gäller Trump och SD. Expressen kommer att fortsätta granska Sverigedemokraterna stenhårt, på samma sätt som vår grävgrupp fick moderata ministrar att avgå och som Per Wendel avslöjade den socialdemokratiska Ebbe Carlsson-affären (som utsetts till tidernas bästa undersökande journalistik). Som vi granskar alla, alltså. Men vi behöver också göra ett bättre jobb med att åskådliggöra skälen till att så många röstar på SD trots att deras företrädare går omkring med järnrör på stan.

Inlägget Likheterna med Trump är många, men SD har mognat som parti dök först upp på NYHETSBLOGGEN.